Semafor went divine

Foto: Amanda Idberg

E: Tror du på Gud? Tror du på himmel och helvete?

A: Jag tror på litteraturen. Jag tror att himlen är när metaforen brister, att helvetet är när anteckningsboken försvinner. Tror du att det finns en mening med alltihop?

E: Jag tror att meningen är vackrast när syntaxen är upphackad. Tror du på ett liv efter döden?

A: Jag tror att böcker har ett liv även efter recensionsdagen. Tror du att Jesus dog på korset för våra synder?

E: Jag tror att våra synder är vår största tillgång när vi läser och skriver.

Torsdagen den 4 februari: Semafor goes divine

I begynnelsen var ordet. Sen dog gud och litteraturen blev materiell. Men det gudomliga finns fortfarande närvarande i den svenska samtidslitteraturen. I heliga Birgittor och konverterande Kristinor, i sufiska verser och katolskt symbolspråk. Gud är en uppfordrande närvaro och en gloria kring författarens huvud.

Är författaren själv en sorts gud som skapar världen i text? Finns det paradisik eller diabolisk skrift? Kan man transcendera bokstavens begränsning med det gudomligas hjälp?

Semafor goes divine och dyrkar den svenska samtidslitteraturen. Vi bjuder in författarna Ann Jäderlund (Bonniers) och Elisabeth Hjorth (Norstedts) till ett samtal om tro och etik som tema och litterär position. Tova Gerge gör ett framträdande utifrån antologin Poeter och profeter och vi återintroducerar den kenyanska författaren Ngũgĩ wa Thiong'o på svenska.

Högkvarteret öppnar som vanligt kl. 18.00, salongen pågår 20.00 till 22.00, och efteråt fortsätter diskussionen i baren, där mat och dryck finns till försäljning.