A: "Semafor goes scientific".
E: En studie i relationen mellan science och fiction i den svenska samtidslitteraturen.
A: Uppsats för examina på avancerad nivå, Högkvarterets universitet, litterära institutionen.
E: Handledare: Helena Granström och Jonas Brun.
A: Syfte: Att påvisa sambanden mellan den svenska samtidslitteraturen och aktuella naturvetenskapliga rön, samt undersöka vad som gör vetenskapen vetenskaplig och litteraturen litterär.
E: Bakgrund: Under 1800-talet gick litteratur och naturvetenskap hand i hand, de var nästan samma sak. Men när August Strindbergs alkemiska experiment visade att författare inte hade fallenhet för vetenskap beslöt man sig för att skilja dem åt. De senaste decennierna har önskan om en litterär vetenskap och en vetenskaplig litteratur på nytt trätt fram i ljuset.
A: Metod: Vetenskapen infiltrerar alla aspekter av det mänskliga livet. Den finns i vårt DNA, i blyertsen och det vita pappret. Vetenskapen finns i hårdvaran och mjukvaran, i fingrarna som rör sig över tangentbordet. Vetenskapen finns i metaforen och intrigen, i språkets minsta betydelsebärande beståndsdel. Vetenskapen står för strukturen och logiken, litteraturen står för kaoset och kreativiteten. Men i samtidslitteraturen har rollerna börjat förskjutas. Litteraturen blir strukturerad och allt mindre kaosartad.
E: Referenser: En genomgång av aktuell litteratur på ämnet ger vid handen att vetenskapen tagit allt större plats i litteraturen, på en innehållslig såväl som på en formmässig nivå. Böckerna organiseras numera efter matematiska modeller, poesin behandlar fysikaliska lagar och prosan beskriver okända amfibier. Vetenskapens litterära eftergifter är dock mindre.
A: Hypotes: Om litteraturen och vetenskapen ska närma sig varandra igen kräver litteraturen större inflytande över vetenskapen. För varje reaktion en motsatt reaktion: metaforen måste få tillträde till uppsatser och avhandlingar, ordets performativa potential måste ta plats i kemiska formler. Litteraturens fullkomliga brist på nödvändighet måste också bli vetenskapens. Vetenskapen bör lika lite som litteraturen handla om utveckling, framsteg, tillväxt.
E: Slutsats: Välkomna till Semafor goes scientific.
söndag 9 maj 2010
tisdag 4 maj 2010
Torsdag den 3 juni: Semafor goes CLT - en poesifestival
Under snart ett års tid har Copacabanas Litterära Tisdagsklubb och litteratursalongen Semafor på varsitt håll försett Stockholm med Sveriges bästa samtidslitteratur.
Nu har Semafor bjudit in femton av CLT:s gäster från det gångna året till sin scen på Högkvarteret, för en gemensam säsongsavslutning.
Det blir en poesifestival mellan hägg och syrén, det blir bättre än någonsin.
Kvällen är indelad i tre akter, och efteråt blir det klubb fram till midnatt.Inträdet är som vanligt en Selma.
Välkomna till Semafor goes CLT!
Välkomna till Semafor goes CLT!
Program
19.00 – 19.30
Daniel Neurath Ossnevs/ Helena Granström/ Niclas Nilsson/ Hanna Nordenhök/ Jenny Tunedal
20.00 – 20.30
Kajsa Sundin/ Martina Lowden/ Ulrika Revenäs Strollo/ Malte Persson/ Ida Säll
21.00 – 21.30
Mara Lee/ Helena Boberg/ Johan Jönson/ Hanna Hallgren/ Marie Silkeberg
Efter läsningarna spelar Per Nyström och Ulrika Revenäs Strollo skivor fram till midnatt.
måndag 26 april 2010
Torsdag den 6 maj: Semafor goes scientific
Heisenbergs osäkerhetsprincip, Mandelbrots fraktaler, Schrödingers katt och Pavlovs hundar. I den svenska samtidslitteraturen experimenteras det som aldrig förr, dikterna struktureras enligt matematiska modeller och ingen romanfigur kan någonsin bestämmas till både rörelse och position.
På vilket sätt kan litteraturen vara vetenskaplig och hur är vetenskapen litterär? Är astronomin lika performativ som poesin? Hur skiljer sig författaren och forskarens sätt att kartlägga världen? Vilka är egentligen banden mellan science och fiction?
Semafor goes scientific och undersöker den svenska samtidslitteraturens falsifierbarhet. Vi bjuder in essäisten och matematikern Helena Granström (Natur och Kultur) samt poeten och prosaisten Jonas Brun (Albert Bonniers förlag) till ett samtal om vetenskap som tema och litterär inspiration. Tova Gerge gör ett framträdande utifrån Johannes Heldéns senaste diktsamling Science fiction och vi introducerar den mongoliske poeten T-Ö Erdenetsogt på svenska, i Joar Tibergs och Gunnar Svenssons tolkning.
Högkvarteret öppnar som vanligt kl. 18.00, salongen pågår 20.00 till 22.00, och efteråt fortsätter diskussionen i baren, där mat och dryck finns till försäljning.
På vilket sätt kan litteraturen vara vetenskaplig och hur är vetenskapen litterär? Är astronomin lika performativ som poesin? Hur skiljer sig författaren och forskarens sätt att kartlägga världen? Vilka är egentligen banden mellan science och fiction?
Semafor goes scientific och undersöker den svenska samtidslitteraturens falsifierbarhet. Vi bjuder in essäisten och matematikern Helena Granström (Natur och Kultur) samt poeten och prosaisten Jonas Brun (Albert Bonniers förlag) till ett samtal om vetenskap som tema och litterär inspiration. Tova Gerge gör ett framträdande utifrån Johannes Heldéns senaste diktsamling Science fiction och vi introducerar den mongoliske poeten T-Ö Erdenetsogt på svenska, i Joar Tibergs och Gunnar Svenssons tolkning.
Högkvarteret öppnar som vanligt kl. 18.00, salongen pågår 20.00 till 22.00, och efteråt fortsätter diskussionen i baren, där mat och dryck finns till försäljning.
Etiketter:
Helena Granström,
Johannes Heldén,
Jonas Brun,
Semafor
lördag 3 april 2010
Semafor went hilarious
A: Hej och välkomna till TV4 och Efter tio med mig, Malou von Sievers. Efter pausen ska vi diskutera tantriskt sex. Men nu hälsar vi våra bokklubbsgäster Sanne Näsling och Sara Granér välkomna. Ni är här för att diskutera Mia Skäringers nyutkomna bok om 1 april. Det är ju som ni vet en skämttradition med långa anor: 1950 meddelade till exempel Göteborgs-Posten att Öland lossnat från havsbotten och flutit in mot den svenska kusten, 1962 informerade TV-nyheterna om att det räckte med att sätta en nylonstrumpa över rutan för att få bilden i färg. Sanne och Sara, kan ni dra er till minnes första gången ni blev utsatta för ett aprilskämt?
E: Hej och välkomna till Sveriges television och Babel. Mitt namn är Daniel Sjölin och idag uppmärksammar vi på ettan Sveriges egentliga nationaldag, den 1 april, med en temakväll om Stieg Larsson. Missa inte Milleniumserien som börjar klockan 21.30. Men först ska vi här i Babel ta oss an en bortglömd aspekt av vår svenska deckarkung: humoristen Stieg Larsson. Sara Granér och Sanne Näsling, ni har läst igenom Milleniumtriologin på jakt efter spår av aprilskämt. Vad har ni hittat? Ser ni några paralleller till era egna böcker?
A: Hej och välkomna till Semafor. Vi heter Athena Farrokhzad och Elise Karlsson. Humor är inget att skämta om. Humor är begärets mörka baksida, den privilegierades lyx och den förtrycktas bäst bevarade hemlighet. Det är de politiska implikationerna som gör kopplingen mellan första april och våldet så förfärande när de avtäcks. Förvänta er inte att ni ska ha roligt bara för att ni har kommit till en litteraturkväll med humortema. Man har inte roligare än man gör sig. Humorns hemliga källa är inte glädje, utan sorg. Dessutom: rikast är den vars nöjen kostar minst.
fredag 26 mars 2010
tisdag 23 mars 2010
Torsdag den 1 april: Semafor goes hilarious
Den 1 april 1950 meddelande Göteborgs-Posten att Öland lossnat från havsbotten och flutit in mot den svenska kusten. Den 1 april 1962 informerade TV-nyheterna om att det räckte med att sätta en nylonstrumpa över teverutan för att få bilden i färg. Den 1 april 1997 påstod SVT Text att AIK värvat den brasilianske fotbollsspelaren Ronaldo. Den 1 april 2010 hävdar den litterära salongen Semafor att humorn har mantalsskrivit sig på Närkesgatan 8.
Vad gör egentligen skämtet roligt? Vad håller författaren på med när läsaren gråter av skratt? Är humor den privilegierades lyx eller den förtrycktas bäst bevarade hemlighet?
Semafor goes hilarious och drar på smilbanden åt den svenska samtidslitteraturen. Vi bjuder in serietecknaren Sara Granér (Galago) och prosaisten Sanne Näsling (Rabén & Sjögren) till ett samtal om humor som drivkraft och subversiv potential. Tova Gerge gör ett framträdande utifrån UKON:s diktsamling Barndomstolen och vi introducerar den franske författaren Edouard Levé på svenska, i Kristoffer Leandoers översättning.
Högkvarteret öppnar som vanligt kl. 18.00, salongen pågår 20.00 till 22.00, och efteråt fortsätter diskussionen i baren, där mat och dryck finns till försäljning.
tisdag 9 mars 2010
Semafor went peepshow
A: Simone de Beauvoir sitter i rummets mitt. Hon har turban och rött nagellack. Hon säger att om man har lockat till sig den manliga blicken vet man att man är kvinna. Man föds inte till kvinna, man betraktas som det. Om man imiterar mannens blick blir man själv en man.
E: Åh Simone de Beauvoir. Åh Al Pacinos Simone och Magnus Utviks Simone. Åh Simone Weil och Nina Simone.
A: Dolores Haze vilar i rummets mitt. Humbert Humbert kastar sin male gaze över henne. Sen fortsätter kamerans glidning i varje hårdkokt film noir. Kvinnans kropp som substitut för sex i censurens tid. Anklar och vader, antydningar och anspelningar.
E: Åh Dolores Haze. Åh Frank Sinatras Dolores och Stephen Kings Dolores. Åh Dolores Erickson och Dolores records.
A: Marilyn Monroe står i rummets mitt. Hennes blick söker igenom folkmassan på jakt efter hans. Blicken säger att det är i sin ordning att hon står där, ger henne rätt att öppna munnen och sjunga. För the male gaze är Marilyns kropp en syn som ska konsumeras.
E: Åh Marilyn Monroe. Åh John F. Kennedys Marilyn och Joyce Carol Oates Marilyn. Åh Marylin French och Marylin Manson.
A: Eurydike är fastfrusen i rummets mitt. Det är ödsligt i underjorden, ormar och spindlar kryper omkring. Orfeus har förpassat henne dit genom en enda blick. Nu är han ovan jord och skriver böcker. Men backanterna ska hämnas Eurydike och slita av hans huvud.
E: Åh Eurydike. Åh Rainer Maria Rilkes Eurydike och Hilda Dolittles Eurydike. Åh Eurydike av Makedonien och Eurydike Textproduktion AB.
A: Sankt Sebastian hänger i rummets mitt. Korset är av trä, hans kropp är genomborrad av pilar. Han är historiens första bögikon, det är en starkt erotiserad bild. Sankt Sebastian förvrider den manliga blicken, får den att sukta efter honom istället för kvinnokroppen.
E: Åh Sankt Sebastian. Åh Derek Jarmans Sebastian och Eli Levéns Sebastian. Åh Johan Sebastian Bach och Belle och Sebastian.
A: Marlene Dietrich är lutad mot rummets mitt. Hon tänder mannens cigarett med en blick som inte viker. En dominant gest av en kvinna i kostym. Femtio år senare är hon och Greta Garbo ett kärlekspar i Meeting Two Queens, Cecilia Barrigas ihopklippta konstfilm.
E: Åh Marlene Dietrich. Åh Greta Garbos Marlene och Mercedes de Acostas Marlene. Åh Prinsessan Marlene och Malena Ernman.
A: Madonna skrevar i rummets mitt. På en svart stol, i en svart korsett, med svart smink. Omkring henne öppnas fönsterluckor. Det är glas mellan henne och männens blickar, mellan henne och kameran. Jag tror att du är rädd för att se in i mina ögon, säger Madonna.
E: Åh Madonna. Åh Edward Muncks Madonna och Giovanni Bellinis Madonna. Åh Madonna studios och Madonna Pizzeria i Bunkeflostrand.
A: Mariah Carey dansar i rummets mitt. Hon är omgiven av sjömän i det inre av ett lyxfartyg. Vi ser det genom en glugg, vi ser hur de tittar. Den manliga blicken fokuserar på sig själv, tänder på sitt eget seende. Kvinnan tänder på att den manliga blicken ser henne.
E: Åh Mariah Carey. Åh Joakim Thåströms Maria och Mary Wollstonecrafts Maria. Åh Maria Jesu moder och Maria Montazami.
A: Laura Mulvey pekar i rummets mitt. Hon säger att kvinnan konnoterar to-be-looked-at-ness. Hon ber studenterna notera att det specifika för filmmediet är att det går långt utöver stripteasen och teatern. Filmen gör sättet man ser på kvinnan till det verkliga skådespelet.
E: Åh Laura Mulvey. Åh Franscesco Petrarcas Laura och Sara Stridsbergs Laura. Åh Laura Ingalls och Laura Ashely.
A: Semafor blickar över rummets mitt. Publiken sitter där, Sara Stridsberg och Eli Levén är på plats, Tova Gerge har gjort sig i ordning. Semafor kan vara din spegel, reflektera den du är. Semafor kan visa dig allt du vill. Men då måste du först se in i våra ögon.
E: Åh Semafor. Åh Föreningen Idylls Semafor och ABF Stockholms Semafor. Åh semaforalfabetet och semaforprogrammering.
E: Åh Simone de Beauvoir. Åh Al Pacinos Simone och Magnus Utviks Simone. Åh Simone Weil och Nina Simone.
A: Dolores Haze vilar i rummets mitt. Humbert Humbert kastar sin male gaze över henne. Sen fortsätter kamerans glidning i varje hårdkokt film noir. Kvinnans kropp som substitut för sex i censurens tid. Anklar och vader, antydningar och anspelningar.
E: Åh Dolores Haze. Åh Frank Sinatras Dolores och Stephen Kings Dolores. Åh Dolores Erickson och Dolores records.
A: Marilyn Monroe står i rummets mitt. Hennes blick söker igenom folkmassan på jakt efter hans. Blicken säger att det är i sin ordning att hon står där, ger henne rätt att öppna munnen och sjunga. För the male gaze är Marilyns kropp en syn som ska konsumeras.
E: Åh Marilyn Monroe. Åh John F. Kennedys Marilyn och Joyce Carol Oates Marilyn. Åh Marylin French och Marylin Manson.
A: Eurydike är fastfrusen i rummets mitt. Det är ödsligt i underjorden, ormar och spindlar kryper omkring. Orfeus har förpassat henne dit genom en enda blick. Nu är han ovan jord och skriver böcker. Men backanterna ska hämnas Eurydike och slita av hans huvud.
E: Åh Eurydike. Åh Rainer Maria Rilkes Eurydike och Hilda Dolittles Eurydike. Åh Eurydike av Makedonien och Eurydike Textproduktion AB.
A: Sankt Sebastian hänger i rummets mitt. Korset är av trä, hans kropp är genomborrad av pilar. Han är historiens första bögikon, det är en starkt erotiserad bild. Sankt Sebastian förvrider den manliga blicken, får den att sukta efter honom istället för kvinnokroppen.
E: Åh Sankt Sebastian. Åh Derek Jarmans Sebastian och Eli Levéns Sebastian. Åh Johan Sebastian Bach och Belle och Sebastian.
A: Marlene Dietrich är lutad mot rummets mitt. Hon tänder mannens cigarett med en blick som inte viker. En dominant gest av en kvinna i kostym. Femtio år senare är hon och Greta Garbo ett kärlekspar i Meeting Two Queens, Cecilia Barrigas ihopklippta konstfilm.
E: Åh Marlene Dietrich. Åh Greta Garbos Marlene och Mercedes de Acostas Marlene. Åh Prinsessan Marlene och Malena Ernman.
A: Madonna skrevar i rummets mitt. På en svart stol, i en svart korsett, med svart smink. Omkring henne öppnas fönsterluckor. Det är glas mellan henne och männens blickar, mellan henne och kameran. Jag tror att du är rädd för att se in i mina ögon, säger Madonna.
E: Åh Madonna. Åh Edward Muncks Madonna och Giovanni Bellinis Madonna. Åh Madonna studios och Madonna Pizzeria i Bunkeflostrand.
A: Mariah Carey dansar i rummets mitt. Hon är omgiven av sjömän i det inre av ett lyxfartyg. Vi ser det genom en glugg, vi ser hur de tittar. Den manliga blicken fokuserar på sig själv, tänder på sitt eget seende. Kvinnan tänder på att den manliga blicken ser henne.
E: Åh Mariah Carey. Åh Joakim Thåströms Maria och Mary Wollstonecrafts Maria. Åh Maria Jesu moder och Maria Montazami.
A: Laura Mulvey pekar i rummets mitt. Hon säger att kvinnan konnoterar to-be-looked-at-ness. Hon ber studenterna notera att det specifika för filmmediet är att det går långt utöver stripteasen och teatern. Filmen gör sättet man ser på kvinnan till det verkliga skådespelet.
E: Åh Laura Mulvey. Åh Franscesco Petrarcas Laura och Sara Stridsbergs Laura. Åh Laura Ingalls och Laura Ashely.
A: Semafor blickar över rummets mitt. Publiken sitter där, Sara Stridsberg och Eli Levén är på plats, Tova Gerge har gjort sig i ordning. Semafor kan vara din spegel, reflektera den du är. Semafor kan visa dig allt du vill. Men då måste du först se in i våra ögon.
E: Åh Semafor. Åh Föreningen Idylls Semafor och ABF Stockholms Semafor. Åh semaforalfabetet och semaforprogrammering.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






