torsdag 3 juni 2010
söndag 9 maj 2010
Semafor went scientific
A: "Semafor goes scientific".
E: En studie i relationen mellan science och fiction i den svenska samtidslitteraturen.
A: Uppsats för examina på avancerad nivå, Högkvarterets universitet, litterära institutionen.
E: Handledare: Helena Granström och Jonas Brun.
A: Syfte: Att påvisa sambanden mellan den svenska samtidslitteraturen och aktuella naturvetenskapliga rön, samt undersöka vad som gör vetenskapen vetenskaplig och litteraturen litterär.
E: Bakgrund: Under 1800-talet gick litteratur och naturvetenskap hand i hand, de var nästan samma sak. Men när August Strindbergs alkemiska experiment visade att författare inte hade fallenhet för vetenskap beslöt man sig för att skilja dem åt. De senaste decennierna har önskan om en litterär vetenskap och en vetenskaplig litteratur på nytt trätt fram i ljuset.
A: Metod: Vetenskapen infiltrerar alla aspekter av det mänskliga livet. Den finns i vårt DNA, i blyertsen och det vita pappret. Vetenskapen finns i hårdvaran och mjukvaran, i fingrarna som rör sig över tangentbordet. Vetenskapen finns i metaforen och intrigen, i språkets minsta betydelsebärande beståndsdel. Vetenskapen står för strukturen och logiken, litteraturen står för kaoset och kreativiteten. Men i samtidslitteraturen har rollerna börjat förskjutas. Litteraturen blir strukturerad och allt mindre kaosartad.
E: Referenser: En genomgång av aktuell litteratur på ämnet ger vid handen att vetenskapen tagit allt större plats i litteraturen, på en innehållslig såväl som på en formmässig nivå. Böckerna organiseras numera efter matematiska modeller, poesin behandlar fysikaliska lagar och prosan beskriver okända amfibier. Vetenskapens litterära eftergifter är dock mindre.
A: Hypotes: Om litteraturen och vetenskapen ska närma sig varandra igen kräver litteraturen större inflytande över vetenskapen. För varje reaktion en motsatt reaktion: metaforen måste få tillträde till uppsatser och avhandlingar, ordets performativa potential måste ta plats i kemiska formler. Litteraturens fullkomliga brist på nödvändighet måste också bli vetenskapens. Vetenskapen bör lika lite som litteraturen handla om utveckling, framsteg, tillväxt.
E: Slutsats: Välkomna till Semafor goes scientific.
E: En studie i relationen mellan science och fiction i den svenska samtidslitteraturen.
A: Uppsats för examina på avancerad nivå, Högkvarterets universitet, litterära institutionen.
E: Handledare: Helena Granström och Jonas Brun.
A: Syfte: Att påvisa sambanden mellan den svenska samtidslitteraturen och aktuella naturvetenskapliga rön, samt undersöka vad som gör vetenskapen vetenskaplig och litteraturen litterär.
E: Bakgrund: Under 1800-talet gick litteratur och naturvetenskap hand i hand, de var nästan samma sak. Men när August Strindbergs alkemiska experiment visade att författare inte hade fallenhet för vetenskap beslöt man sig för att skilja dem åt. De senaste decennierna har önskan om en litterär vetenskap och en vetenskaplig litteratur på nytt trätt fram i ljuset.
A: Metod: Vetenskapen infiltrerar alla aspekter av det mänskliga livet. Den finns i vårt DNA, i blyertsen och det vita pappret. Vetenskapen finns i hårdvaran och mjukvaran, i fingrarna som rör sig över tangentbordet. Vetenskapen finns i metaforen och intrigen, i språkets minsta betydelsebärande beståndsdel. Vetenskapen står för strukturen och logiken, litteraturen står för kaoset och kreativiteten. Men i samtidslitteraturen har rollerna börjat förskjutas. Litteraturen blir strukturerad och allt mindre kaosartad.
E: Referenser: En genomgång av aktuell litteratur på ämnet ger vid handen att vetenskapen tagit allt större plats i litteraturen, på en innehållslig såväl som på en formmässig nivå. Böckerna organiseras numera efter matematiska modeller, poesin behandlar fysikaliska lagar och prosan beskriver okända amfibier. Vetenskapens litterära eftergifter är dock mindre.
A: Hypotes: Om litteraturen och vetenskapen ska närma sig varandra igen kräver litteraturen större inflytande över vetenskapen. För varje reaktion en motsatt reaktion: metaforen måste få tillträde till uppsatser och avhandlingar, ordets performativa potential måste ta plats i kemiska formler. Litteraturens fullkomliga brist på nödvändighet måste också bli vetenskapens. Vetenskapen bör lika lite som litteraturen handla om utveckling, framsteg, tillväxt.
E: Slutsats: Välkomna till Semafor goes scientific.
tisdag 4 maj 2010
Torsdag den 3 juni: Semafor goes CLT - en poesifestival
Under snart ett års tid har Copacabanas Litterära Tisdagsklubb och litteratursalongen Semafor på varsitt håll försett Stockholm med Sveriges bästa samtidslitteratur.
Nu har Semafor bjudit in femton av CLT:s gäster från det gångna året till sin scen på Högkvarteret, för en gemensam säsongsavslutning.
Det blir en poesifestival mellan hägg och syrén, det blir bättre än någonsin.
Kvällen är indelad i tre akter, och efteråt blir det klubb fram till midnatt.Inträdet är som vanligt en Selma.
Välkomna till Semafor goes CLT!
Välkomna till Semafor goes CLT!
Program
19.00 – 19.30
Daniel Neurath Ossnevs/ Helena Granström/ Niclas Nilsson/ Hanna Nordenhök/ Jenny Tunedal
20.00 – 20.30
Kajsa Sundin/ Martina Lowden/ Ulrika Revenäs Strollo/ Malte Persson/ Ida Säll
21.00 – 21.30
Mara Lee/ Helena Boberg/ Johan Jönson/ Hanna Hallgren/ Marie Silkeberg
Efter läsningarna spelar Per Nyström och Ulrika Revenäs Strollo skivor fram till midnatt.
måndag 26 april 2010
Torsdag den 6 maj: Semafor goes scientific
Heisenbergs osäkerhetsprincip, Mandelbrots fraktaler, Schrödingers katt och Pavlovs hundar. I den svenska samtidslitteraturen experimenteras det som aldrig förr, dikterna struktureras enligt matematiska modeller och ingen romanfigur kan någonsin bestämmas till både rörelse och position.
På vilket sätt kan litteraturen vara vetenskaplig och hur är vetenskapen litterär? Är astronomin lika performativ som poesin? Hur skiljer sig författaren och forskarens sätt att kartlägga världen? Vilka är egentligen banden mellan science och fiction?
Semafor goes scientific och undersöker den svenska samtidslitteraturens falsifierbarhet. Vi bjuder in essäisten och matematikern Helena Granström (Natur och Kultur) samt poeten och prosaisten Jonas Brun (Albert Bonniers förlag) till ett samtal om vetenskap som tema och litterär inspiration. Tova Gerge gör ett framträdande utifrån Johannes Heldéns senaste diktsamling Science fiction och vi introducerar den mongoliske poeten T-Ö Erdenetsogt på svenska, i Joar Tibergs och Gunnar Svenssons tolkning.
Högkvarteret öppnar som vanligt kl. 18.00, salongen pågår 20.00 till 22.00, och efteråt fortsätter diskussionen i baren, där mat och dryck finns till försäljning.
På vilket sätt kan litteraturen vara vetenskaplig och hur är vetenskapen litterär? Är astronomin lika performativ som poesin? Hur skiljer sig författaren och forskarens sätt att kartlägga världen? Vilka är egentligen banden mellan science och fiction?
Semafor goes scientific och undersöker den svenska samtidslitteraturens falsifierbarhet. Vi bjuder in essäisten och matematikern Helena Granström (Natur och Kultur) samt poeten och prosaisten Jonas Brun (Albert Bonniers förlag) till ett samtal om vetenskap som tema och litterär inspiration. Tova Gerge gör ett framträdande utifrån Johannes Heldéns senaste diktsamling Science fiction och vi introducerar den mongoliske poeten T-Ö Erdenetsogt på svenska, i Joar Tibergs och Gunnar Svenssons tolkning.
Högkvarteret öppnar som vanligt kl. 18.00, salongen pågår 20.00 till 22.00, och efteråt fortsätter diskussionen i baren, där mat och dryck finns till försäljning.
Etiketter:
Helena Granström,
Johannes Heldén,
Jonas Brun,
Semafor
lördag 3 april 2010
Semafor went hilarious
A: Hej och välkomna till TV4 och Efter tio med mig, Malou von Sievers. Efter pausen ska vi diskutera tantriskt sex. Men nu hälsar vi våra bokklubbsgäster Sanne Näsling och Sara Granér välkomna. Ni är här för att diskutera Mia Skäringers nyutkomna bok om 1 april. Det är ju som ni vet en skämttradition med långa anor: 1950 meddelade till exempel Göteborgs-Posten att Öland lossnat från havsbotten och flutit in mot den svenska kusten, 1962 informerade TV-nyheterna om att det räckte med att sätta en nylonstrumpa över rutan för att få bilden i färg. Sanne och Sara, kan ni dra er till minnes första gången ni blev utsatta för ett aprilskämt?
E: Hej och välkomna till Sveriges television och Babel. Mitt namn är Daniel Sjölin och idag uppmärksammar vi på ettan Sveriges egentliga nationaldag, den 1 april, med en temakväll om Stieg Larsson. Missa inte Milleniumserien som börjar klockan 21.30. Men först ska vi här i Babel ta oss an en bortglömd aspekt av vår svenska deckarkung: humoristen Stieg Larsson. Sara Granér och Sanne Näsling, ni har läst igenom Milleniumtriologin på jakt efter spår av aprilskämt. Vad har ni hittat? Ser ni några paralleller till era egna böcker?
A: Hej och välkomna till Semafor. Vi heter Athena Farrokhzad och Elise Karlsson. Humor är inget att skämta om. Humor är begärets mörka baksida, den privilegierades lyx och den förtrycktas bäst bevarade hemlighet. Det är de politiska implikationerna som gör kopplingen mellan första april och våldet så förfärande när de avtäcks. Förvänta er inte att ni ska ha roligt bara för att ni har kommit till en litteraturkväll med humortema. Man har inte roligare än man gör sig. Humorns hemliga källa är inte glädje, utan sorg. Dessutom: rikast är den vars nöjen kostar minst.
fredag 26 mars 2010
tisdag 23 mars 2010
Torsdag den 1 april: Semafor goes hilarious
Den 1 april 1950 meddelande Göteborgs-Posten att Öland lossnat från havsbotten och flutit in mot den svenska kusten. Den 1 april 1962 informerade TV-nyheterna om att det räckte med att sätta en nylonstrumpa över teverutan för att få bilden i färg. Den 1 april 1997 påstod SVT Text att AIK värvat den brasilianske fotbollsspelaren Ronaldo. Den 1 april 2010 hävdar den litterära salongen Semafor att humorn har mantalsskrivit sig på Närkesgatan 8.
Vad gör egentligen skämtet roligt? Vad håller författaren på med när läsaren gråter av skratt? Är humor den privilegierades lyx eller den förtrycktas bäst bevarade hemlighet?
Semafor goes hilarious och drar på smilbanden åt den svenska samtidslitteraturen. Vi bjuder in serietecknaren Sara Granér (Galago) och prosaisten Sanne Näsling (Rabén & Sjögren) till ett samtal om humor som drivkraft och subversiv potential. Tova Gerge gör ett framträdande utifrån UKON:s diktsamling Barndomstolen och vi introducerar den franske författaren Edouard Levé på svenska, i Kristoffer Leandoers översättning.
Högkvarteret öppnar som vanligt kl. 18.00, salongen pågår 20.00 till 22.00, och efteråt fortsätter diskussionen i baren, där mat och dryck finns till försäljning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






