fredag 26 mars 2010
tisdag 23 mars 2010
Torsdag den 1 april: Semafor goes hilarious
Den 1 april 1950 meddelande Göteborgs-Posten att Öland lossnat från havsbotten och flutit in mot den svenska kusten. Den 1 april 1962 informerade TV-nyheterna om att det räckte med att sätta en nylonstrumpa över teverutan för att få bilden i färg. Den 1 april 1997 påstod SVT Text att AIK värvat den brasilianske fotbollsspelaren Ronaldo. Den 1 april 2010 hävdar den litterära salongen Semafor att humorn har mantalsskrivit sig på Närkesgatan 8.
Vad gör egentligen skämtet roligt? Vad håller författaren på med när läsaren gråter av skratt? Är humor den privilegierades lyx eller den förtrycktas bäst bevarade hemlighet?
Semafor goes hilarious och drar på smilbanden åt den svenska samtidslitteraturen. Vi bjuder in serietecknaren Sara Granér (Galago) och prosaisten Sanne Näsling (Rabén & Sjögren) till ett samtal om humor som drivkraft och subversiv potential. Tova Gerge gör ett framträdande utifrån UKON:s diktsamling Barndomstolen och vi introducerar den franske författaren Edouard Levé på svenska, i Kristoffer Leandoers översättning.
Högkvarteret öppnar som vanligt kl. 18.00, salongen pågår 20.00 till 22.00, och efteråt fortsätter diskussionen i baren, där mat och dryck finns till försäljning.
tisdag 9 mars 2010
Semafor went peepshow
A: Simone de Beauvoir sitter i rummets mitt. Hon har turban och rött nagellack. Hon säger att om man har lockat till sig den manliga blicken vet man att man är kvinna. Man föds inte till kvinna, man betraktas som det. Om man imiterar mannens blick blir man själv en man.
E: Åh Simone de Beauvoir. Åh Al Pacinos Simone och Magnus Utviks Simone. Åh Simone Weil och Nina Simone.
A: Dolores Haze vilar i rummets mitt. Humbert Humbert kastar sin male gaze över henne. Sen fortsätter kamerans glidning i varje hårdkokt film noir. Kvinnans kropp som substitut för sex i censurens tid. Anklar och vader, antydningar och anspelningar.
E: Åh Dolores Haze. Åh Frank Sinatras Dolores och Stephen Kings Dolores. Åh Dolores Erickson och Dolores records.
A: Marilyn Monroe står i rummets mitt. Hennes blick söker igenom folkmassan på jakt efter hans. Blicken säger att det är i sin ordning att hon står där, ger henne rätt att öppna munnen och sjunga. För the male gaze är Marilyns kropp en syn som ska konsumeras.
E: Åh Marilyn Monroe. Åh John F. Kennedys Marilyn och Joyce Carol Oates Marilyn. Åh Marylin French och Marylin Manson.
A: Eurydike är fastfrusen i rummets mitt. Det är ödsligt i underjorden, ormar och spindlar kryper omkring. Orfeus har förpassat henne dit genom en enda blick. Nu är han ovan jord och skriver böcker. Men backanterna ska hämnas Eurydike och slita av hans huvud.
E: Åh Eurydike. Åh Rainer Maria Rilkes Eurydike och Hilda Dolittles Eurydike. Åh Eurydike av Makedonien och Eurydike Textproduktion AB.
A: Sankt Sebastian hänger i rummets mitt. Korset är av trä, hans kropp är genomborrad av pilar. Han är historiens första bögikon, det är en starkt erotiserad bild. Sankt Sebastian förvrider den manliga blicken, får den att sukta efter honom istället för kvinnokroppen.
E: Åh Sankt Sebastian. Åh Derek Jarmans Sebastian och Eli Levéns Sebastian. Åh Johan Sebastian Bach och Belle och Sebastian.
A: Marlene Dietrich är lutad mot rummets mitt. Hon tänder mannens cigarett med en blick som inte viker. En dominant gest av en kvinna i kostym. Femtio år senare är hon och Greta Garbo ett kärlekspar i Meeting Two Queens, Cecilia Barrigas ihopklippta konstfilm.
E: Åh Marlene Dietrich. Åh Greta Garbos Marlene och Mercedes de Acostas Marlene. Åh Prinsessan Marlene och Malena Ernman.
A: Madonna skrevar i rummets mitt. På en svart stol, i en svart korsett, med svart smink. Omkring henne öppnas fönsterluckor. Det är glas mellan henne och männens blickar, mellan henne och kameran. Jag tror att du är rädd för att se in i mina ögon, säger Madonna.
E: Åh Madonna. Åh Edward Muncks Madonna och Giovanni Bellinis Madonna. Åh Madonna studios och Madonna Pizzeria i Bunkeflostrand.
A: Mariah Carey dansar i rummets mitt. Hon är omgiven av sjömän i det inre av ett lyxfartyg. Vi ser det genom en glugg, vi ser hur de tittar. Den manliga blicken fokuserar på sig själv, tänder på sitt eget seende. Kvinnan tänder på att den manliga blicken ser henne.
E: Åh Mariah Carey. Åh Joakim Thåströms Maria och Mary Wollstonecrafts Maria. Åh Maria Jesu moder och Maria Montazami.
A: Laura Mulvey pekar i rummets mitt. Hon säger att kvinnan konnoterar to-be-looked-at-ness. Hon ber studenterna notera att det specifika för filmmediet är att det går långt utöver stripteasen och teatern. Filmen gör sättet man ser på kvinnan till det verkliga skådespelet.
E: Åh Laura Mulvey. Åh Franscesco Petrarcas Laura och Sara Stridsbergs Laura. Åh Laura Ingalls och Laura Ashely.
A: Semafor blickar över rummets mitt. Publiken sitter där, Sara Stridsberg och Eli Levén är på plats, Tova Gerge har gjort sig i ordning. Semafor kan vara din spegel, reflektera den du är. Semafor kan visa dig allt du vill. Men då måste du först se in i våra ögon.
E: Åh Semafor. Åh Föreningen Idylls Semafor och ABF Stockholms Semafor. Åh semaforalfabetet och semaforprogrammering.
E: Åh Simone de Beauvoir. Åh Al Pacinos Simone och Magnus Utviks Simone. Åh Simone Weil och Nina Simone.
A: Dolores Haze vilar i rummets mitt. Humbert Humbert kastar sin male gaze över henne. Sen fortsätter kamerans glidning i varje hårdkokt film noir. Kvinnans kropp som substitut för sex i censurens tid. Anklar och vader, antydningar och anspelningar.
E: Åh Dolores Haze. Åh Frank Sinatras Dolores och Stephen Kings Dolores. Åh Dolores Erickson och Dolores records.
A: Marilyn Monroe står i rummets mitt. Hennes blick söker igenom folkmassan på jakt efter hans. Blicken säger att det är i sin ordning att hon står där, ger henne rätt att öppna munnen och sjunga. För the male gaze är Marilyns kropp en syn som ska konsumeras.
E: Åh Marilyn Monroe. Åh John F. Kennedys Marilyn och Joyce Carol Oates Marilyn. Åh Marylin French och Marylin Manson.
A: Eurydike är fastfrusen i rummets mitt. Det är ödsligt i underjorden, ormar och spindlar kryper omkring. Orfeus har förpassat henne dit genom en enda blick. Nu är han ovan jord och skriver böcker. Men backanterna ska hämnas Eurydike och slita av hans huvud.
E: Åh Eurydike. Åh Rainer Maria Rilkes Eurydike och Hilda Dolittles Eurydike. Åh Eurydike av Makedonien och Eurydike Textproduktion AB.
A: Sankt Sebastian hänger i rummets mitt. Korset är av trä, hans kropp är genomborrad av pilar. Han är historiens första bögikon, det är en starkt erotiserad bild. Sankt Sebastian förvrider den manliga blicken, får den att sukta efter honom istället för kvinnokroppen.
E: Åh Sankt Sebastian. Åh Derek Jarmans Sebastian och Eli Levéns Sebastian. Åh Johan Sebastian Bach och Belle och Sebastian.
A: Marlene Dietrich är lutad mot rummets mitt. Hon tänder mannens cigarett med en blick som inte viker. En dominant gest av en kvinna i kostym. Femtio år senare är hon och Greta Garbo ett kärlekspar i Meeting Two Queens, Cecilia Barrigas ihopklippta konstfilm.
E: Åh Marlene Dietrich. Åh Greta Garbos Marlene och Mercedes de Acostas Marlene. Åh Prinsessan Marlene och Malena Ernman.
A: Madonna skrevar i rummets mitt. På en svart stol, i en svart korsett, med svart smink. Omkring henne öppnas fönsterluckor. Det är glas mellan henne och männens blickar, mellan henne och kameran. Jag tror att du är rädd för att se in i mina ögon, säger Madonna.
E: Åh Madonna. Åh Edward Muncks Madonna och Giovanni Bellinis Madonna. Åh Madonna studios och Madonna Pizzeria i Bunkeflostrand.
A: Mariah Carey dansar i rummets mitt. Hon är omgiven av sjömän i det inre av ett lyxfartyg. Vi ser det genom en glugg, vi ser hur de tittar. Den manliga blicken fokuserar på sig själv, tänder på sitt eget seende. Kvinnan tänder på att den manliga blicken ser henne.
E: Åh Mariah Carey. Åh Joakim Thåströms Maria och Mary Wollstonecrafts Maria. Åh Maria Jesu moder och Maria Montazami.
A: Laura Mulvey pekar i rummets mitt. Hon säger att kvinnan konnoterar to-be-looked-at-ness. Hon ber studenterna notera att det specifika för filmmediet är att det går långt utöver stripteasen och teatern. Filmen gör sättet man ser på kvinnan till det verkliga skådespelet.
E: Åh Laura Mulvey. Åh Franscesco Petrarcas Laura och Sara Stridsbergs Laura. Åh Laura Ingalls och Laura Ashely.
A: Semafor blickar över rummets mitt. Publiken sitter där, Sara Stridsberg och Eli Levén är på plats, Tova Gerge har gjort sig i ordning. Semafor kan vara din spegel, reflektera den du är. Semafor kan visa dig allt du vill. Men då måste du först se in i våra ögon.
E: Åh Semafor. Åh Föreningen Idylls Semafor och ABF Stockholms Semafor. Åh semaforalfabetet och semaforprogrammering.
fredag 26 februari 2010
Torsdagen den 4 mars: Semafor goes peepshow
Kvinnan konnoterar to-be-looked-at-ness. Så skrev filmteoretikern Laura Mulvey 1975 i sin essä om the male gaze. Om man har lockat till sig den manliga blicken vet man att man är kvinna. Man föds inte till kvinna, man betraktas som det. Men i grund och botten är den manliga blicken fokuserad på sig själv. Den tänder på sitt eget seende.
När Orfeus vänt sig om och förpassat Eurydike till underjorden blir det drivkraften bakom hans skrivande. Läser vi med samma manliga blick, klär vi av texten för att tillfredsställdas av den? Vad händer med boken när vi har tittat klart? Finns Lolita bortom Humbert Humberts blickfång? Vart tar San Sebastián vägen när Gustav Aschenbach sluter ögonen?
Högkvarteret öppnar som vanligt kl. 18.00, salongen pågår 20.00 till 22.00, och efteråt fortsätter diskussionen i baren, där mat och dryck finns till försäljning.
lördag 6 februari 2010
Semafor went divine
Foto: Amanda Idberg
E: Tror du på Gud? Tror du på himmel och helvete?
A: Jag tror på litteraturen. Jag tror att himlen är när metaforen brister, att helvetet är när anteckningsboken försvinner. Tror du att det finns en mening med alltihop?
E: Jag tror att meningen är vackrast när syntaxen är upphackad. Tror du på ett liv efter döden?
A: Jag tror att böcker har ett liv även efter recensionsdagen. Tror du att Jesus dog på korset för våra synder?
E: Jag tror att våra synder är vår största tillgång när vi läser och skriver.
tisdag 26 januari 2010
Torsdagen den 4 februari: Semafor goes divine
I begynnelsen var ordet. Sen dog gud och litteraturen blev materiell. Men det gudomliga finns fortfarande närvarande i den svenska samtidslitteraturen. I heliga Birgittor och konverterande Kristinor, i sufiska verser och katolskt symbolspråk. Gud är en uppfordrande närvaro och en gloria kring författarens huvud.
Är författaren själv en sorts gud som skapar världen i text? Finns det paradisik eller diabolisk skrift? Kan man transcendera bokstavens begränsning med det gudomligas hjälp?
Semafor goes divine och dyrkar den svenska samtidslitteraturen. Vi bjuder in författarna Ann Jäderlund (Bonniers) och Elisabeth Hjorth (Norstedts) till ett samtal om tro och etik som tema och litterär position. Tova Gerge gör ett framträdande utifrån antologin Poeter och profeter och vi återintroducerar den kenyanska författaren Ngũgĩ wa Thiong'o på svenska.
Högkvarteret öppnar som vanligt kl. 18.00, salongen pågår 20.00 till 22.00, och efteråt fortsätter diskussionen i baren, där mat och dryck finns till försäljning.
Är författaren själv en sorts gud som skapar världen i text? Finns det paradisik eller diabolisk skrift? Kan man transcendera bokstavens begränsning med det gudomligas hjälp?
Semafor goes divine och dyrkar den svenska samtidslitteraturen. Vi bjuder in författarna Ann Jäderlund (Bonniers) och Elisabeth Hjorth (Norstedts) till ett samtal om tro och etik som tema och litterär position. Tova Gerge gör ett framträdande utifrån antologin Poeter och profeter och vi återintroducerar den kenyanska författaren Ngũgĩ wa Thiong'o på svenska.
Högkvarteret öppnar som vanligt kl. 18.00, salongen pågår 20.00 till 22.00, och efteråt fortsätter diskussionen i baren, där mat och dryck finns till försäljning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
